och hur det hela började.

 

19/11/2012 Gick jag på intervjun som man måste gå på för att bli godkänd. Den var i Linköping med en tjej som  heter Emma och hon hade nyss kommit hem efter att ha varit au pair i ett år i USA. Vi satte oss på ett café och där berättade hon om hennes år som au pair, hon frågade frågor på engelska, jag fick göra ett personlighetstest, fick fylla i pappret till polisen och jag fick ställa mina egna frågor och funderingar. Allt gick väldigt bra och smidigt, skönt att få prata med någon som har gjort allt det här innan.

    

30/11/2012 Blev jag godkänd av Skandinaviska institutet. Då hade jag fyllt i alla papper, skannat in dem, lagt upp bilder på min au pair sida, skrivit in alla mina barnpassningstimmar och mycket mer! Det var en lång process med mycket arbete.

 

11/12/2012 Hörde den första familjen av sig men de barnen tyckte jag var för stora, 8 år och 12 år. Efter det hörde flera familjer av sig men ingen jag tyckte var bra.

 

10/1/2013 Hörde familjen Fields av sig, de hade två barn 4 år och 2 år. De verkade jättetrevliga så vi skypade den 13/1/2013 och då fick jag reda på att de bodde på landet och det tog 30 min med bil om man skulle ta sig någonstans och de åt bara vegetariskt och det gjorde att jag inte valde dem. Jag tycker man ska vara kräsen när man ska följa sin dröm!

 

12/1/2013 Skrev Smith familjen till mig och det bodde i Kalifornien och det lockade verkligen! Men det som var ett minus var att de hade fyra barn, trillingar på 4 år och en på 2 år. Mamman var stay at home mom men det kändes ändå som ett väldigt stort jobb och ansvar. Jag skypade med dem 17/1/2013 och det kändes också bra men oron och tankarna var fortfarande kvar. Jag fick samtidigt prata med deras nuvarande au pair som var svensk och min stora oro var att jag skulle vara mycket själv med barnen och hon sa att man var det men att hon trivdes med det. Jag viste att jag inte ville ha det ansvaret så jag tackade nej till dem.

 

14/1/2013 Då hörde min familj av sig och det kändes bra direkt! Jag sa nej till dem i början för de ville att jag skulle komma i augusti och det tycket jag var försent. Två dagar senare hörde jag av mig till dem igen och sa att jag kunde tänka mig komma då för de verkade vara en sån bra familj, Vi började maila fram och tillbaka med frågor så vi kunde lära känna varandra. Deras nanny som de har nu var tvungen att sluta tidigare vilket gjorde att jag kunde komma i maj. Den 19/1/2013 skypade jag med min familj för första gången, både mamman och pappan var med. Vi frågade varandra frågor och berättade om vilka vi var. Allt gick bra och båda kände att det kändes rätt direkt.

 

20/1/2013 Skypade jag med hela familjen, alltså med barnen också och det var så kul! Barnen frågade frågor, visade sina leksaker och sprang runt. Familjen ville att jag skulle prata med barnen för att se om vi passa ihop och det tycket jag var en bra idé.   

 

22/1/2013 Ringde min host mom och sa att de ville att jag skulle komma!! Jag blev så glad att jag började hoppa och jag fick nästan inte fram några ord. Så underbart!

 

Sen den dagen har vi mailat varje vecka och skypat varannan vecka. Barnen och jag kommer bra överens och jag brukar läsa sagor för dem och berätta om min förskola. Mamman har berättat att barnen brukar prata om min och de vill att jag kommer och det värmer så mycket i hjärtat!

 

Jag tror det var ca 20 familjer som hörde av sig till mig men jag gick på min magkänsla och jag ville inte ta den första bästa. När man ska vara borta i ett år och bo hos en helt främmande familj vill man att det ska vara så bra som möjligt och då får det ta den tid det tar.  

Allt det här var en lång resa och det tog mycket tid och energi men det var klart värt det!